2015

3 - 12 April
C.F. Dahl

Mellan stillhet och Rörelse

C.F. Dahls konstnärskap befinner sig i ett gränsland – mellan fotografi och måleri, abstrakt och konkret.

Mellan längtan och ensamhet, dröm och verklighet.

Mellan stillhet och rörelse.

Med utgångspunkt i fototekniska begrepp som solarisation och skärpedjup målar han ögonblicksbilder. Motiven är ofta människor, verkliga eller efterlängtade, i olika situationer och sinnesstämningar. Den stilla figuren blandas med bakgrunden, när Dahl med abstrakta penseldrag lyfter fram stundens rörelse – en förbipasserande fjäril eller ett stråk av damm i ljuset. Det är känslor som skildras. Mellan stillhet och rörelse.

https://cfdahl.com/

18 - 26 april
Michael Mårtensson

Välkommen till ny utställning i Röstånga Konsthall med konstföreningen FREON. Michael Mårtensson från Malmö håller vernissage Lördag 18.4 kl 12-16

27 Juni - 5 Juli
Emelie Sjunnesson

Medan vi lever...

Silvergelatinfotografi

De säger att de har observerat mig hela mitt liv, att jag är bunden till denna plats, att något fattas när jag inte är här. En av dem har alltid stått vid min brors sida, rört vid honom, desperat efter kommunikation.

Jag återvänder till mina tidiga tonår, minnena av mitt skenande hjärta, ritualerna. Jag gömde porslinsdockan i garderoben för att hon andades på nätterna, tittade upprepat ut i mörkret på andra sidan fönstret där hunden stod och tittade tillbaka på mig och jag visste att något fanns under min säng, något som bara väntade på att jag skulle somna. Varje natt såg jag min värld rasa samman, huset brann ner till grunden och jag önskade att alla köksknivar var inlåsta i sin låda.
Var de nära då, när rädslan för att förlora greppet om verkligheten var som störst?

Pigan bibehåller en skyddande slöja över denna plats men förbannelsen förstör avloppsrören. I det här huset har män bestämt sig för att lämna denna värld, barn och djur stannar plötsligt upp och stirrar rakt ut i tomma luften och jag kan inte sova på nätterna. Men det är denna plats jag saknar. Här verkar himlen fortsätta i all evighet och varje liten doft triggar känslan av tillhörighet.

Fotografier är spår i sig själva, precis som de små, slumpartade vita prickarna på deras yta, men ingenting kan bevisas, allting är känslor och de går inte att lita på, de kan inte bevisa något. Men jag letar inte efter bevis. Jag letar efter spår, spåren som går att hitta i det fysiska nuet och i sköra minnen.

http://www.emeliesjunnesson.com/